ingen bra lekkamrat

Vi brukade springa omkring på gården och jaga varann och skrika och skratta och bygga slott i sanden, och det ofta roligt och hysteriskt. Det var jag och Teddy. Men så blev vi osams en dag för att jag sparkade på hans sandslott och Teddy gick hem. Vid dörren vände han sig och sa "Jag tycker inte att du är en bra lekkamrat", och så stängde han med en smäll. Jag blev stående där ett tag. Meningen ekade i mig och jag blev helt paff. Inte en bra lekkamrat, sa han? Det var oväntat dräpande sagt från den annars så schyssta Teddy, åtta år. Fast jag själv var de tjugo. Han är fortfarande inte förlåten.