roligt i kassan

Det har inte blivit så många inhopp i kassan för mig, bara ett fåtal de senaste veckorna. Märkligt. Men ännu märkligare är att jag faktiskt har varit glad i kassan. Trevlig! Tillmötesgående! Kommit överrens med människorna! Förutom när någon till exempel inte säger hej tillbaks, då kommer den arga Stefan tillbaks och vägrar stämpla ihop kvitton och så. Och så håller det i sig några kunder i ledet, tills jag återhämtar mig. Det är okej.

Jag har även börjat jonglera med mynten innan jag ger dem, det är roligt. Kunderna väntar oftast tålmodigt och klagar knappt. Så avslutar jag med att slänga upp mynten i luften och fånga dem med tröjan, och rycka till i den så att mynten flyger fram mot kunden vars armar flyger upp i fäktande förvirring.

Det enda tråkiga är att en sommarjobbande tönt har snott min frisyr. Det ser inte klokt ut. Tvärtom, störtlöjligt, och mycket irriterande. Jag brukade ju också ha en sån där tilltufsning högst upp, men nu är det förstört, så jag har fått komma på en ny. Och jag har inte kommit på någon bra än så det har bara fått vara platt på huvudet.

foxtrot recenserad

Foxtrot har blivit recenserad av Helsingborgs Dagblad och jag är omnämnd:

Om vi fortsätter i "Foxtrot" så hittar vi Stefan Borglyckes botemedel mot livsmonotoni i stort och kassörstristess i synnerhet. Bestående av plumpa överraskningsrepliker som: "Å nej, häftklamrarna är slut, om häftklamrarna är slut." och "Så du ska hem och förlänga avgas du…" när någon köper en avgasförlängare. Små attentat som trasslar till löpande band. Nyttigt.

Alright, thank you very much!

getting heated

Jag kommer med skurmaskinen genom gången.
Hon står kaxigt i vägen, flyttar på sig i sista stund.
S: Om jag hade haft en keps hade jag slängt den i golvet för mindre.
L: Och om jag hade haft en hatt hade jag slängt den på dig!

oh oh, OH OH!

300 knivar hemma

Förra året blev jag intervjuad av Felicia för ett personporträtt. Det var coolt överhuvudtaget, men en rolig grej står ut över de andra för mig: Vi kom in på musik och jag nämnde att jag hade 300 skivor hemma, på vilket hon svarade "oj" och verkade dölja något slags förskräckelse. Jag noterade den plötsliga nervositeten men sa inget, och så visade det sig till slut att hon hade hört "Jag har 300 knivar hemma" istället. Faktiskt en ganska fantastisk sak att säga till någon man just har mött.