Han hade kommit från ett annat land, ett baltiskt land, och väldigt prompt bosatt sig i min klädkammare. Det började med en fråga. "Got room for one more?" när jag stod och låste upp dörren, nyss hemkommen från jobbet. Han hade gömt sig bakom pelaren på verandan och överraskat mig. Jag sa nej och gick in, låste efter mig. Men nästa morgon stod han fortfarande där, den här gången med en smörgås i handen. Han förklarade på trasig engelska hur han lagt sin själ i smörgåsen, handplockat brödet och granskat varje gurkskiva mot gatlyktan med en lupp innan han omsorgsfullt lagt på dem. "Mm? Jag undrar om den är god..." tänkte jag högt. Den var ok. "NOW YOU OWE ME!" utbrast han med desperata ögon innan jag ens hunnit ta en andra tugga, och jag hade inte hjärta att säga emot.
(15% av historien. gör klart senare)
--
Angående semestern: Myyyycket bra vecka. Inget mer med det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar