katter (dialog)

Vi skrev dialoger som teatereleverna fick uppträda förut. Här är min:

POJKE: Förresten farmor, jag ska få en kattunge.
FARMOR: Vem?
POJKE: Jag! Jag ska få en kattunge. Den var på en soptipp för några dagar sen och de skulle avliva den, men mamma ska rädda den. Och jag såg en bild idag och den var verkligen söt.
FARMOR: Roligt.
POJKE: Ja.
FARMOR: Vi går ut på balkongen. Jag ska röka en cigarettjävel.
POJKE: ...
FARMOR: Jag och Tage hade också en katt en gång. Men jag försökte bli av med den, så jag bad en kollega på sjukhuset om ett par valium. Du vet vad valium är va?
POJKE: Ja, nåt lugnande...
FARMOR: Ja. Så jag krossade dem och la i kattmaten, tänkte ge den en överdos.
POJKE: Farmor...
FARMOR: Men den dog inte. Den blev bara vinglig och ramlade omkring hela tiden och somnade till slut, men den dog inte. Och sen blev den bra igen.
POJKE: Vilken tur...
FARMOR: Så jag fick dåligt samvete och ville inte döda den längre sen. Dessutom har ju katter nio liv sägs det, det vore alldeles för mycket jobb.
POJKE: Ja, och så vore det inte så schysst mot katten heller.
FARMOR: Vadå?
POJKE: Att döda den.
FARMOR: Och så hade vi en sån vacker monstreablomma i vardagsrummet, med lianer som hängde ned. Katten brukade klättra på dem så att bladen gick sönder.
POJKE: Mm.
FARMOR: Den dog så småningom.
POJKE: KATTEN?
FARMOR: Nej nej, monstreablomman.
POJKE: Tänkte vä-
FARMOR: Nej, katten tog Tage ut i skogen och skjöt ihjäl sen. Den var helt hopplös, åmade sig på fönsterbrädorna och så vidare, välte ned blomkrukor och dekorationer. Helt hopplös.
POJKE: Men farmor, vad hemskt. Varför skaffade ni katt överhuvudtaget då?
FARMOR: Det gjorde vi inte. Den hade bara kommit in en dag och så fick vi dras med den.
POJKE: ...
Ska vi gå in?
FARMOR: Jag har inte rökt klart hela cigaretten.
POJKE: Okej, då kan jag passa på att berätta min kattungehistoria!
FARMOR: Visst.
POJKE: Jo, det började med att-
FARMOR: Nu är den slut.
POJKE: Mm?
FARMOR: Cigaretten. Den är slut. Vi går in.
POJKE: Okej.
FARMOR: Hrmhrm, och vad finns det nu för program...?
POJKE: Jag vet inte.
Men i alla fall, min kompis mamma hade hittat den på soptippen och det var jättesynd om den, den frös och var helt ensam. Den låg och jamade i en liten låda. Men hon räddade den och tog hem den i värmen, och den var egentligen rädd för människor-
FARMOR: Fan, förra veckans TV-tidning...
POJKE: Okej, men så var min kompis i alla fall allergisk mot katter, så de ringde hem till oss för att de visste att jag ville ha en katt. Och jag fick! Så vi var och hälsade på den idag, och-
FARMOR: Jävla fjärrkontroll!
POJKE: Okej, så i alla fall, vi hälsade på den idag och den var sååå söt, och så rolig, den sprang runt hela tiden, och det var så häftigt för just som jag skulle hälsa på den och katten var på väg att spring-
FARMOR: Tyst! Jag ser på TV.