Det har blivit mycket monopol på sistone. Det är roligt. Men idag kom jag tvåa, och alla som förlorar får ett straff, så imorgon måste jag ha morgonrock på mig i skolan. Det blir inte så kul.
Det här är en tradition importerad från min gode vän Gabriels familj. Man tar spelet på yttersta allvar och sitter som bossar runt ett bord, man måste vara artig och tilltala varandra "med all respekt". Om någon säger nåt och alla är överrens om att det är det minsta respektlöst mot en annan så tilldelas den personen en varning, alternativt böter. Fiffel och båg är strängt förbjudet. Dessutom hedras vinnaren på en tron efteråt med "The Godfather Theme" spelandes på en bandspelare. Förlorarna får komma i turordning och erkänna denne som den för kvällen obestridde konungen/ drottningen.
Och så får alla förlorare ett varsitt straff som sagt. En får hålla tal imorgon på lunchen, en annan knackar på hos en granne i bara boxershorts, jag måste ha morgonrock, osv osv. Det är roligt, och samtidigt INTE. Det är inte meningen att vara roligt. Det handlar om respekt.
- Ey Paulie, take a walk, okay?
- I'll be around.
1 kommentar:
jag blir lite avundsjuk när jag läser detta. har ALDRIG haft en god relation till kompisars föräldrar. blir generad och tyst i föräldrars sällskap. hatade alltid att sova över och äta middag med "familjen". två söndagmorgnar lyckades jag dessutom som tioåring gå in på toa där olika pappor - oberoende av varandra - satt och läste tidningen. det var ju sjukt pinsamt och jag höll på att dö, trots att det var de som borde skämmas som struntade i att låsa.
men kul för dig!
Skicka en kommentar