mjölk är till för alla

Jag var i affären och skulle köpa mjölk, och så blev jag bara så förbannad. Jag tänkte på hur dumt det skulle vara om någon slängde ur sig att mjölk inte är för tjejer. Att mjölk kommer från tutten på en ko, och att det skulle bli konstigt på något sätt bara för att kvinnor också har såna. Men VA FAN, varför sexualisera hela grejen från första början? Är det då inte lika sjukt och tvistat att en vuxen karl, alltså en människa överhuvudtaget, skulle få för sig att dricka något som kommer ur en ko? Jovisst, så redan där är det i så fall fel. Och ska man sen rationalisera fram en ensamrätt på det också har det gått åt helvete för långt! Nu var det ingen i affären som gjorde det, så jag ryckte bara på axlarna och gick vidare. Men hade det hänt hade jag varit där direkt och sagt att de borde dricka mjölken och uppskatta den för vad den är istället, en god dryck, och bekymra sig om andra saker. Det är även värt att nämna att jag har aldrig brutit ett endaste ben eller haft hål i tänderna i hela mitt liv, och att jag tackar mjölken för det. Så jag vet var JAG står i frågan.

nu är jag i skåne

Det känns bra.
Svalöv är ju en väldigt liten ort, en lantlig småstad med skolan och sen alla åkrar runtomkring. Men tro det eller ej, men det är mycket roligare än det låter, med alla genier från olika slags linjer (skriv/film/musik/teater bl.a) som har samlats på en plats.
Jag fick ett bra rum nära skolan. Det enda som saknas är internet, men det kommer snart. Jag delar lägenhet med två filmare, tyvärr ett huvud längre än mig båda två så jag får lite komplex. Men de är bra. Grannarna är också bra. Jag har ett litet barn ute på gården som är som en personlig guide ibland, som jag kan fråga om allting ungefär som i ett TV-spel.
Och så älskar jag att ha hamnat bland allt det skånska pladdret. Igår var det en mamma på Ica som sa ”ypp å gåu påu dina bein!” till sitt barn när det kröp omkring. Jag lyste upp, och en tjej bredvid jobbade tydligen i affären, så jag frågade om de hade quorn i Skåne. Då sa hon att ”jau, de hau vie! köulla dägh bochta!” och pekade vänligt på en frysdisk. Då tackade jag artigt och kämpade emot impulsen att säga att jag var kär i henne. För, det var ju inte henne jag var kär i, det var bara dialekten.
I alla fall, jag har landat!

en sång för skåne

Nu drar jag till Skåne om någon timme.
Borde kanske ha sovit lite.
Jag har just städat, sorterat och packat det sista.
Det känns mycket bra.
Ganska trött.
Jag har två kattungar bredvid mig. Min lillesysters, jag har tagit hand om dem ett par veckor nu eftersom hon ändå ska bo i min lägenhet under tiden. Jag nämnde just för katterna att jag blir borta ett år, men de verkade inte fatta.
Snart kommer de och hämtar mig.
Jag ska nog sova i bilen. Och sen när jag vaknar kommer det nya livet att ha börjat.

ett bad på stranden

Äntligen semester, så vad gör man? Hmm. Jag vet inte, men idag bestämde jag mig för att gå till stranden i alla fall, det var ju så länge sen.

Jag rotade ivrigt runt i kappsäcken i klädkammaren efter mina gamla badpaltor, hittade dem till slut och trädde på dem med omsorg och välbehag, sen vankade jag med lätta steg ut till spegeln i vardagsrummet. Kände mig som en prinsessa, snurrade runt ett varv och svängde med armarna över huvudet i en graciös piruett, sen stannade jag upp och granskade noggrannt hyddan efter komplex.

Visst, jag har ju en viss sex appeal att falla tillbaks på, jag är ju varken fasansfullt ful eller särskilt deformerad, åtminstone inte till det yttre, men söker man så hittar man. I det här fallet var jag blek, verkligen blek. Va fan, jag var blekare än väntat! Det fanns inte en antydan till solbränna på mig i år, och det är början på augusti. Inte så kul. Men i vissa kulturer räknas det väl som sexigt, intalade jag mig själv och nickade godkännande till reflektionen. Den nickade såklart tillbaks, jag blev glad, sen knöt jag en dubbelknut på skorna och fick med mig två smörgåsar i ett knyte på vägen ut.

Stranden ligger en 35 minuters promenad bort om man går längs bilvägen. Nu är ju jag ganska rädd för bilar, så jag vadade nere i diket istället. Blött och eländigt, och det tog någon timme längre, men värt besväret för att slippa oroa mig för den galna chauffören jag har drömt om så mycket på sista tiden.

Krokodilbadet heter stället. Det är en strand med ett berg bredvid som ser ut lite som en krokodil (men mest som en flodhäst), där de till och med har målat dit ögon och mun. Häftigt på ett sätt, töntigt på ett annat, men struntsamma. Säga vad man vill, det är en trevlig badplats.

Jag kom fram, såg mig omkring.

Det var här jag blev lite förargad. Folk låtsades vara upptagna, som om de hade annat för sig och inte såg mig. Här kom jag och gjorde mig till, i min finaste badmundering och med storslagna planer, och så möttes jag av en skara ointresserade freaks. En töntfamilj grillade lyckligt kyckling en bit bort. Några av de andra byggde sandslott, lekte pirater uppe på krokodilberget eller badade i vattnet, och en sliskig typ hällde upp lemonad i en kopp för att sedan läppja osmakligt på den med blicken ut över sjön som en riktig livsnjutare. Det var ganska varmt, solen stekte, och resten låg antingen utslagna runtom på stranden eller så babblade de bara sinsemellan. Många människor, mycket liv, men ingen såg mig, ingen hälsade, ingen kom fram.

Jag kastade ned knytet i sanden, slog läger och ryckte av mig mina dyblöta skor och strumpor. Jag ropade att "JAG SKA BADA NU," men ingen lyssnade. För i helvete. ”För i helvete!” utbrast jag, och fick några stirrande blickar som respons. Jag stirrade tillbaks så att de vände sina huvuden, sen morrade jag argt till ett barn så att det började gråta, föräldern hajade till, och så galopperade jag exalterat ned till vattnet och plumsade i mitt när en kraftig våg kom.

Det var inte så roligt att bada, så jag gick snart upp.

När jag kom upp på stranden var det fortfarande orimligt mycket oväsen från krokodilberget intill. Det visade sig vara ungdomar som lekte pirater där uppe, som gemensamt bara fjantade omkring. Så jag klättrade upp där och förkunnade för dem att badplatsen faktiskt inte var någon lekstuga, att det var väldigt störande för oss andra som blev störda och inte kunde sova en blund, så de kanske skulle ta och dämpa sig lite. Alla stannade upp. Någon påstod att jag såg ut som Quasimodo. ”HUH?” svarade jag och kollade argt rakt på en skelögd person i deras gäng. Ledaren klev fram och sa det igen, och påpekade att jag hade en puckelrygg bland annat. Som Quasimodo. ”VAR INTE STÖDDIG” utbrast jag och började attackera dem med fäktande armar, det blev en galen rabiat fight som jag borde ha vunnit, men jag blev behandlad som en badboll och de slängde ned mig till vattnet från krokodilens nos, så det var inte mycket att göra. Så jag simmade i land och bestämde mig för att låta barnen vara barn, de fick väl spela sina töntiga piratpjäser om de ville, men att de gjorde bäst i att hålla sig borta från mig ett tag framöver!

Inte långt därefter inträffade nästa tragedi då jag fick syn på ett litet barn som stod och åt på en glass. Jag vet inte vad det var med mig och kidsen idag, men det gjorde mig väldigt olycklig, påminde om svunna tider, så jag sprang förkrossat fram och slog glassen ur hennes hand. Den föll till sanden och vi började gråta båda två. Hemskt. Dessutom var det samma unge som jag skrämde förut, så nu kom den där föräldern och började skälla, stirra argt, och häckla mig. Såg hon inte att jag redan var ledsen? Och hennes egna barn? Men hon bara fortsatte, så till slut blev jag defensiv och slängde bara ur mig att ”UNGEN MÅSTE JU LÄRA SIG!” Mamman ifrågasatte genomskådande med ett ”lära sig vadå?” till vilket jag inte hade något svar och bara stormade därifrån, upprört gråtandes med händerna för ansiktet.

Det här var inte vad jag hade tänkt mig! Dagen var i det närmaste förstörd. Jag hade tänkt ha roligt, vara artig och belevad, och tjejerna skulle kanske säga att de var kära i mig uppe på krokodilberget, och så skulle jag svara att jag var kär i dem också och så skulle vi alla gå ned till stranden och ha en picnic (till exempel), osv. MEN, så hade de där piraterna uppe på berget kommit i min väg och förstört allting. Jag kunde inte ”acksheptera” detta!

Stranden var tråkig. Jag kände mig som en bitter arg typ som bara irrade omkring utan ett syfte. Jag

--

uppdaterar med slutet imorgon när jag vaknar