Jaha, jag är ledig i tre dagar så det fick bli en kraftig förkylning att ägna dem åt. Först halsbränna igår och en obehagligt mörk sträv röst tills den gav med sig och plötsligt blev en skärande flickröst som skrämmer folk istället, sen varierande kast däremellan. Men förutom rösten kan det ändå vara härligt att vara förkyld ibland, man hamnar i en sån påtagligt isolerad tillvaro som kan vara skön att tänka utifrån då och då.
Jag vaknade idag med mörbultad känsel i kroppen och dov huvudvärk på ett märkligt skönt sätt, förkylningen hade slagit på riktigt medan jag sov. Jag kände av den ömmande tyngden i kroppen och det var som att armarna och benen var en abstrakt del av sängen och det skulle bli ett märkligt projekt att ens resa mig upp. När jag väl satte fötterna på golvet och började stappla omkring i lägenheten var kroppen forsatt tung att manövrera samtidigt som jag både var klartänkt och uppmärksam och mådde bra innanför de köttsliga symtomen. Jag satte för andra gången på två dagar igång Tom Waits-introduktionen jag fick av Alicia, den var bra bakgrund till kaffet och diskandet och småplockandet. Sen hörde jag i telefon från min älskade mamma som jag inte har sett på ett tag och en som ringde från jobbet, roliga samtal båda två, och jag hann även med de tre sista avsnitten av The Wire säsong 4 innan jag hamnade vid köksbordet resten av kvällen och har avverkat senaste tidens ansamling av DN och Mitt i som hade upptagit en stolplats i köket. Det är viktigt att hålla sig informerad, så det blev några timmars bläddrande i femtiotalet tidningar och jag kan även ha skrattat alldeles för ivrigt åt de ditritade glasögonen och mustascherna och pratbubblorna det fick bli ibland på bilderna.
I alla fall, ovanligt bra förkylning. Den här avdomnade konstiga känslan betalas det dagligen pengar för ute på svarta marknaden, men jag bara vaknade med den och fick en skönt hängig dag. Tack och godnatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar