mcdonald's-paj till korpen

Ett av mina finaste fågelminnen hände sommaren 2005. Jag kom gåendes på en öde gata i Gamla Stan och så la jag märke till en liten korp en bit bort, den pickade och pockade på någonting i rännstenen. När jag närmade mig såg jag att det var en äppelpaj från McDonald's som var oöppnad med pajen kvar i förpackningen, och korpen tycktes inte komma åt den så bra. Hmm. Så självklart var jag snabbt där och hjälpte till, korpen hoppade iväg några meter medans jag omsorgsfullt drog ur pajen i det fria på marken, sen backade jag iväg till betryggande avstånd så att korpen skulle förstå att jag menade det, och det dröjde inte länge förrän den gick tillbaks till pajen och började picka med näbben igen. Och så såg den upp på mig, och jag kommer aldrig att glömma den där blicken. Korpen bara tittade på mig med sina smarta skarpa medvetna ögon, som för att säga att "Jag vet inte varför du gjorde det här för mig, men tack." Det kändes mycket coolt.